Vet inte om jag är arg eller ledsen eller vad, försöker att undvika båda...saker o ting är ju som en bergodalbana, men det känns som att så fort man klättrar upp på toppen så får man en käftsmäll och trillar ner igen. Vore trevligt att fastna på den där toppen ibland. men jaja....
Sen är jag trött på att en del helt verkar ha tappat sitt samvete. Ja man ska tänka på sig själv och ta hand om sig själv, men det finns gränser för hur man gör. Ärlighet fungerar rätt bra...testa det. Bara man säger som det är brukar det mesta lösa sig. Rädslor gör saker o ting värre och undvikanden. Det bästa är att bara säger saker och ting och stå för det....det sårar alla parter minst. Ett bra sätt kan ju vara att tänk hur man själv vill bli behandlad....ska det vara så svårt med lite sunt förnuft.
Ja borde inte ens lägga energi på detta, men nu är det gjort och nu ska jag koncentera mig på nåt kul.
Har som tur är träffat på många guldkorn som är helt underbara. Tack för att ni finns ni vet vilka ni är...både nya som gamla. Puss på er darlings=).